Hela familjen har varit på Kolmårdens djurpark idag. När jag i veckan berättade att vi skulle åka hit svarade Uno:
- Och sen ska vi åka sördetröska!
Jag försökte förklara igen. Sa att vi skulle åka hit ”på lördag”. Uno avbröt:
- Nej! På lördag ska man äta lördagsgodis!
Nåväl. Nu är vi här och har haft en minnesvärd dag tros småregn, illblåst och riktigt kallt. Uno har somnat efter att ha tittat på djur, ätit bullar och åkt ”helikopter”:
Min klocka ringer 6.15. Jag orkar inte gå upp. Men Uno vaknar och går upp. Utan att ropa på mamma och pappa.
Efter några minuter undrade jag vad han höll på med och gick upp för att kolla. Och jag blev förvånad!
Uno satt på pottan. Han hade tagit av sig alla kläder och blöjan och satt och kissade! En så stor kille jag har!
Uno och hans pappa är i farmor och farfars stuga. I närheten finns den här traktorn på Unos pappas farbrors gård.
Tror ni att Uno gillar att vara där?
Uno leker med tåget, sover med tåget och äter med tåget. Helt klart en ny kompis.
Unos farmor och farfar har varit på resa i Kina. När de kom hem fick Uno bl.a. ett tåg i present.
- Den va fin!
Sa Uno och sprang genast iväg för att leka.
Tack.
Oj, så kul vi har! Uno har kusinbesök över helgen. Vi har varit i lekparken (många gånger), bakat muffins, matat ankor, åkt tunnelbana, pendeltåg, färja till Djurgården och lekt, lekt och lekt. Jag gissar att de kommer att sakna varandra i morgon när vi skiljs åt igen.
Här är Uno och Hugo, båda 3 år i höst:
Finbesök i stan! Unos ena kusin, Hugo, är på besök med sin mamma. De små kusinerna leker jättebra. För första gången känns det som att de verkligen uppskattar varandra. Ett exempel är att båda frågade efter varandra direkt när de vaknade i morse. Synd bara att klockan bara var sådär strax innan sex…
Igår tittade vi på Alfons Åberg. Avsnittet när Alfons knyter var nog extra bra. För vips så hade Huno (Hugo och Uno) hittat ett av mina garnnystan av skulle knyta de också.
Just nu har Stadsmuseet en utställning om Alfons Åberg, med anledning av att han fyller 40 år. Idag var jag och Uno där!
Och jag hade väntat mig mer. Små miljöer var uppbyggda. Här ser ni t ex Alfons som ligger och sover i sin säng. Men med mer yta, mer möjlighet till kreativitet för barnen och att levandegöra Alfons mer hade man kommit längre. Jag saknade också Alfons pappa och känslan av att vara hemma hos honom, hemma i hans lägenhet.
Påskharen har varit här. Hon är nästan 180 cm lång, mörkhårig och har glasögon (och det är inte Unos mamma).
Uno säger tack och mumsar.
lehnroef
Senaste kommentarerna