Rehn + Löf = Lehnröf

Familjen Lehnröfs Äventyr

Att vilja men inte kunna februari 26, 2010

Filed under: Uncategorized — lehnroef @ 09:08

I helgen blir Uno sex månader. Bebisböckerna beskriver den åldern med orden ”att vilja men inte kunna”. Så sant, så sant.

Liksom många andra har Unos mor virkat en mössa de senaste dagarna. Hysterin kring den s.k. os-mössan är total. Virknålar och garn tar slut i affärerna. Att hitta exakt rätt gul nyans och exakt rätt blå nyans är tydligen omöjligt. Som tur är har Unos mor ett ganska stort garnlager att gräva i. Såhär blev resultatet:

Toker Rehn

Toker Rehn

Knappt hade kameran kommit fram förrän Uno la all sin kraft på att få tag i den. Hela hans kropp lyste VILL HA. Självklart fick han känna på kameran. Hade han fått välja hade han bitit i den också. Men där satte hans mor stopp.

Att knäppa bilder är dock svårt för en sex månader gammal Uno. Med mammas hjälp fick vi till en. Mycket artistiskt.

Uno kan själv

Uno kan själv

Att vilja men inte kunna är en perfekt beskrivning av hur det verkar vara att vara sex månader gammal.

Annonser
 

Uno, Hugo och … Bruno? februari 24, 2010

Filed under: släkt och vänner — lehnroef @ 15:31

Jag har fått brev. Det händer inte så ofta. Såhär stod det på kortet i kuvertet:

Grattis Uno! Du ska få en kusin. Leverans sker i slutet på september.

Hurra! Jag ska få en kusin till! Jag blev jätteöverraskad. Hade inte alls väntat mig detta!

Jag föddes i augusti. I november föddes min kusin Hugo och nu blir det en till i september. Den här gången är det mammas bror som ska få barn.

Men vad ska bebisen heta? Bara för att göra förvirringen total måste det vara ytterligare ett namn som har ett ”u” i sig och som slutar på ”o”.

Bruno, såklart!

/ Uno

 

En tand! februari 23, 2010

Filed under: utveckling — lehnroef @ 16:22

Helgen var händelserik för lille Uno. Både mormor och farmor var på besök, mamma fyllde år och den första tanden dök upp i underkäken.

Än så länge syns inte tanden så mycket. Men den känns. Vasst. Uno känner nog också att det är något i munnen som är annorlunda än tidigare. Han tuggar som om någon hade stoppat in ett stort tuggummi i munnen på honom.

Antingen försöker han se extra cool ut. Eller så är det den lilla begynnande gadden som gör sin påmind.

 

Uno och gåstolen februari 16, 2010

Filed under: utveckling — lehnroef @ 16:20

Uno gillar sin gåstol. Nu har han fått kläm på hur man gör för att röra sig framåt i den. I början var det mest en ståstol.

Uno är glad över att kunna förflytta sig och supernöjd över att få ett annat perspektiv på tillvaron. För första gången ser han världen från ovan – utan föräldrarnas hjälp.

Uno gillar att sitta i sin stol och titta i en av sina favoritböcker. Den har stora färgglada bilder och tål när man bläddrar hårdhänt. Men Uno vill ta på grejerna som bilderna föreställer. När det inte går blir han frustrerad och ger boken en smäll.

Här är en film på Uno i gåstolen

 

Glad, glad, glad! februari 15, 2010

Filed under: sömn — lehnroef @ 16:16
Uno myser i fåtöljen

Uno myser i fåtöljen

Uno är nuförtiden oftast glad. Han är glad när han leker med sina grejer, han är glad när han blir busad med och han är glad när han vaknar på morgonen. Även om klockan bara är 4 och ingen annan i Unos hem känner för att gå upp.

Uno leker i sin säng

Uno leker i sin säng

 

(vi viskar) februari 11, 2010

Filed under: utveckling — lehnroef @ 11:30

Uno har börjat härma saker vi säger. Eller han försöker i alla fall. Det är hur kul som helst. Nu viskar vi.

Unos mor kom på att ett säkert sätt att få Uno att skratta är att viska. Hur hon kom på det minns hon inte. Kanske slog lärarhjärnan till någon dag då Uno skrek mycket. Ett klassiskt lärarknep är ju att prata tyst när klassen pratar livligt. Vips så blir klassen tysta och lyssnar. Det funkar faktiskt för det mesta.

Uno vill också gärna viska. Men det låter inte riktigt som när hans mor viskar. Uno viskar nämligen genom att göra pruttljud. Men bara lite. Han visar sin lilla tunga mellan läpparna och blåser försiktigt så att det bara blir ett litet pys. Det är så man gör när man viskar i Unos värld.

Det är svårt att beskriva men väldigt kul att uppleva.

 

Mat är så j%&#(la gott februari 9, 2010

Filed under: mat — lehnroef @ 16:46
Sova eller äta?

Sova eller äta?

Min mamma har bestämt sig för att snart sluta amma mig. Men jag är inte ledsen för det. Mat är förbannat gott. Nu på eftermiddagen idag fick jag gröt. Gröt med lite fruktmos i. Jättegott. Jag kunde inte sluta äta, trots att jag var jättetrött. Det slutade med att jag somnade där i stolen, mitt mellan två tuggor och med mat runt hela munnen. Mamma blev jätteförvånad eftersom jag aldrig har gjort så förut. Kul att kunna överraska!

Mat jag gillar mest: gröt, puré med palsternacka i, fruktmos
Mat jag inte gillar: majs är ingen höjdare
Mat jag ser fram emot att äta: allt som mamma äter – det verkar jättegott

/ Uno