Rehn + Löf = Lehnröf

Familjen Lehnröfs Äventyr

Nya strumpor och gammal skjorta februari 12, 2011

Filed under: kläder,leka — lehnroef @ 12:50

Ännu en gång har Unos mor botansierat i sina kläder från slutet av 1970-talet. Idag hittade vi en snygg skjorta. Ungefär sådan som idag också finns i affärerna, men bland vuxenkläderna (och då förhoppningsvis i vuxenstorlek):

Uno poserar i köket

Uno poserar i köket

Uno, skjortan och favoritboken

Uno, skjortan och favoritboken

Fler gånger om dagen kräver Uno att vi ska läsa boken Knacka på. Om du har ett barn som är drygt ett år gammalt kan jag verkligen rekommendera den. Man går runt i ett huset, knackar på dörrar och ser vem eller vilka som bor i de olika rummet. Samtidigt får man räkna (”fyra apor”, ”sju kaniner”…). Söt och passar alla. Också så enkla texter att Uno redan kan en del utantill och kan ha högläsning för sin mamma.

Ingen kan ha missat att Unos mor gillar att sticka. Av Unos farmor fick hon jättefint garn i julklapp. En del av det har blivit en sjal. Resterna efter sjalen blev fina strumpor till Uno. Hala men varma:

Färgglada strumpor

Färgglada strumpor

Annonser
 

Passar! februari 9, 2011

Filed under: leka — lehnroef @ 20:20

Den här leksaken fick Uno i julklapp. Just nu är den en av favoriterna. Och han är duktig på sitt pussel! Kolla bara så han försöker få ner bitarna. Och han ser vilken som ska vara i vilket hål. Jag är imponerad.

När han har klarat vad han tycker är tillräckligt många kommer han med bollen och en uppmaning:

– Öppa!

Och så börjar vi om. Roligast är den som är stjärnformad. Den börjar han alltid med.

– Särna!

 

Självlysande pyjamas februari 6, 2011

Filed under: kläder — lehnroef @ 19:56

I resväskan hem från USA hade Unos far med sig en
självlysande pyjamas. Om man först lyser på Uno med en stark lampa
och sedan stänger in honom i garderoben ser man tydligt alla små
stjärnor och raketer.

 

Unos första öroninlammation februari 3, 2011

Filed under: doktor,Språk — lehnroef @ 10:24

Uno var på vårdcentralen i morse för att kolla sina utslag på magen. Doktorn tyckte inte att de såg så farliga ut (förmodligen svamp). Men däremot har Uno öroninflammation. Och jag som trodde att febern hörde samman med utslagen.

Så nu har Uno fått sin första penicillinkur. Fem dagar, tre gånger om dagen, ska han ha sin medicin. Och tillbaka till dagis får han gå när han känns frisk. Just nu sover han, så det känns inte som att han kommer gå till dagis mer den här veckan. Febern är också kvar.

Det som försvårar lite är att Unos pappa är på jobbresa i USA den här veckan. Uno får nöja sig med att vara sjuk och hemma med sin mor. Vi tittar på film, kollar lite i böcker och leker så mycket Uno orkar. Stackars liten.

Men det är skönt att se att talet inte påverkas av sjukdomen. Så han snackar! Tvåordsmeningar och nya ord hela tiden! Men det där med att förstå ord och placera dem rätt är ju inte alltid lätt. T.ex. ”sjunger” Uno Trollmors vaggvisa. Ni vet den där med ”O aj, aj, aj, aj buff!”. Men buff i Unos värld betyder buss. Så i helgen när vi åkte till Unos kompisar Nisse och Otto började Uno skrika i bussen: ”Aj, aj, aj BUFF!”. Nästan rätt. 🙂

Och i morse när jag kom ur duschen stod Uno i badrummet och sträckte en leksak mot mig. ”Tack så mycket”, sa jag och tog den. ”Atschjo!”, svarade Uno. Förmodligen tyckte han att det lät som jag nös när jag sa tack.

Jag kanske måste artikulera bättre.